/

Barometern

/2019-07-06
 
Peter Kuchinke har drivit ut en glasplatta som ska bli fönsterruta på Råda säteri utanför Göteborg. FOTO: PETER LEJON

Nya fönsterrutor från 1700-talet

Det är inte lätt att producera fönsterglas av tidstypisk 1700-talstyp i dag, men med hjälp av kakmjöl och tålamod kan man komma väldigt nära originalet.
BODA GLASBRUK. Glasblåsarna Peter Kuchinke och Mikael Jakobsson på The Glass Factory har på sistone gjort ett inte alldeles vanligt projekt i hyttan i Boda.
Från Råda säteri utanför Göteborg har de fått en beställning på grönt fönsterglas och det ska vara som motsvarande glas var på 1700-talet.
På den tiden var det i princip omöjligt att få till en helt ren glasmassa och då blåstes fönsterglas som stora plattor. I början av 1800-talet övergick man till att blåsa fönsterglas i form av en lång cylinder som sedan skars upp för att bli fönsterrutor.
– Vi har fått beställning på tolv glasrutor och vi ska leverera dem nästa vecka. Det var inte alldeles enkelt att få till exakt samma gröna färgton, men vi har kommit så nära som det går, säger Peter Kuchinke.
Kuchinke och Jakobsson har fått en originalruta från säteriet som förlaga.
– Det är ett enklare fönster med det så kallade oxögat i mitten, det vill säga puntelmärket, säger Mikael Jakobsson.
På 1700-talet ville de högre stånden inte befatta sig med oxögat eftersom det störde utblicken genom fönstret.
– Det var, så att säga, enklare folk som fick hålla till godo med oxögat. Men på Råda säteri vill man att alla de här fönsterglasen ska ha oxögat i mitten, så som det har varit sedan 1700-talet, säger Peter Kuchinke.
Mikael Jakobsson har skurit ut rutorna ur plattorna, och plattorna blåstes från början upp som kulor som sedan öppnades och drevs ut till en platta.
– Jag jobbade tidigare med att skära fönster på Gefab i Alstermo och de kunskaperna kommer väl till pass nu.
För att få fram orenheterna i glaset har glasblåsarduon använt sig av kakmjöl som har strötts på den varma glasposten innan den börjar bearbetas. Det åstadkommer blåsbildning.
Båda har tidigare jobbat med, så att säga, nytt gammalt glas.
– När jag jobbade i en hytta i Trondheim gjorde vi fönsterglas till den stora Nidarosdomen, säger Mikael Jakobsson.
Peter Kuchinke har jobbat med liknande projekt i Tyskland.
– Vi funderar på att gå vidare med gammalt fönsterglas, för renoveringsbranschen är stor och det finns ett behov, säger han.